Vilken skillnad det är på barn. Ena veckan är det fullt ös och andra veckan precis tvärtom. Vissa barn måste man fånga i flykten och andra vågar inte titta fram från mammas famn.
Förra veckan fotograferade jag två små vilddjur på 2 och 5 år. Inte stilla en sekund och i synnerhet inte samtidigt. Det gällde att hänga med med kameran både fågel, fisk och mittemellan. Trots sol och nästan 30 grader varmt hittade vi både skugga och läskande god saft och det blev levande, härliga bilder på de båda bröderna. Så fulla av liv, skratt och bus.
Idag har jag precis kommit hem från en fotografering i ateljén. En liten tjej på knappt 2,5 år. Så söt och så fin och så blyg. Första halvtimmen gick åt att bygga förtroende, innan hon vågade titta på mig och le. Det är viktigt att inte ha för bråttom när man fotograferar barn. Det är ju så att fotograferingen är ju på barnens villkor. Mår de inte bra, blir det inte heller de bilder som vi önskar.
Köpte en DVD-kurs för några veckor sedan och i den fick jag lära mig att barnfotografering innehåller tre steg:
Skapa förtroende
Energi och nyfikenhet
Att bli älskad och omtyckt.
Idag fick jag erfara att precis så är det. Först få förtroende för att sedan se barnet bli nyfiken och få energi att våga. Till sist bli älskad. Fick både en hejdå vink från lilla V och sedan ett sms med meddelandet att hon sagt Eva hela vägen hem. Jag smälte :)
Bilderna är från förra veckans fotografering med B och N.
