Ibland är det tillfälligheterna som gör det.
Jag älskar spontanitet.
Att greppa möjligheten när den far förbi.
Ibland planerar jag fotograferingarna, tänker igenom precis vilka bilder jag skall ta.
Skriver en lista.
Tar bilderna.
Men min roll blir mer som en regissörs. Jag ordnar, jag dirigerar.
Tar de bilder föräldrarna beställt.
Men så himla kul att bara släppa loss, följa barnet på deras upptäcktsfärd, ta glada bilder och ledsna bilder, jag underordnar mig barnet och hänger med på fototuren för att ta bilder.
Spontana bilder som går rakt in i hjärtat på betraktaren.
Glittrande ögon, bus i blicken.
Eller en liten blyg titt bakom en trygg famn.
En utmaning som jag gillar.
